Nils Henrik Asheim skrev musik av samernas ord för snö. Vann Nordiska Rådets musikpris 2018.

Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.

  Nils Henrik Asheim är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket Muohta för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till Joseph Haydns Årstiderna från 1801. Nils Henrik Asheim förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid. I Muohta får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i Inger Marie Gaup Eiras doktorsavhandling Muohttaga jávohis giella The Silent Language of Snow. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv som ulahat, en igensnöad vinterväg som knappt är synlig. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir. Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme. Ur juryns motivering: Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna. Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan Anne-Lise Berntsen på skivan Engleskyts där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem. - På Engleskyts valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka. Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av Mozarts opera Don Giovanni så starkt att han skrev orkesterverket Don Giovanni-metamorfoser, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera. Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette Octopus och spelades 1975 vid festivalen Ung Nordisk Musik i Helsingfors. Sedan dess har Nils Henrik Asheim fått flera priser och utmärkelser och har utbildat sig i komposition för Anton Thommessen i Oslo och Ton de Leeuw i Amsterdam. Han är även utövande musiker med piano och orgel som huvudinstrument.   Låtlista: Muohta för kör och stråkorkester Nils Henrik Asheim Det Norske Solistkor och Ensemble Allegria Grete Pederse, dirigent Uruppfört i Universitetets aula, Oslo, den 28 oktober 2017.   Vannspeil, Speil Nils Henrik Asheim Nils Henrik Asheim, piano Odd Hannisdal, violin Opdal...