Bohem igår, queer idag? – längtan efter en normbrytande livsstil

Under rubriken bohem kan man sortera in det mesta - glamour och genier, excesser och excentriker, smärta, svärta och sexuella eskapader, en oändlig mängd plagg sydda av krossad sammet - och en hel del tänjande på befintliga regler och normer. I veckans STIL ska vi ta en titt på den stilbildande bohemen - som idag kanske istället kan kallas för queer. Har vi måhända bara bytt ord på samma fenomen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För det finns en hel del beröringspunkter. Båda uttrycken uppstod, och fick framförallt fäste, i tider som utmärks av snabb förändring. Bohem blev ett populärt uttryck under mitten av 1800-talet, när industrialismen – och massproduktionen – vände upp och ner på ett samhälle som tidigare gått fram i maklig takt. Bohemen fick representera det nya och avvikande, det normbrytande. Drygt hundrafemtio år senare har queer-begreppet kommit att representera ungefär samma sak. I dagens digitaliserade värld har ”queer” blivit ett enormt spritt och populärt uttryck som inte bara används för att beskriva någon som bryter mot den heteronormen, utan mot normer i största allmänhet. Många anser att begreppet därmed vattnats ur, men vilka är vinsterna vi gjort genom att så många av oss idag självklart sätter på oss queer-brillorna? Det tar vi upp i programmet. Bohemerna rättade sig inte i leden, utan utforskade nya sätt att leva och arbeta på, och inte alltid med framgång. Men de följdes ofta med stort intresse från allmänheten. Att beskåda självförbrännande stjärnor är med andra ord inget nytt fenomen. Men det var under 1800-talet som det blev möjligt för fler än de närmast sörjande, att kunna följa dem – ner i fördärvet. I programmet berättar vi om en samtida bohem (eller kanske kan hon bättre beskrivas som queer) – den amerikanska skribenten och färgstarka personen Cookie Mueller, musa till både fotografen Nan Goldin och filmregissören John Waters. I dagarna kommer det ut en ny bok om Cookie Mueller: Edgewise - a picture of Cookie Mueller. Bakom boken står den kanadensiska konstnären och regissören Chloé Griffin. Henne har vi talat med. Vi har även träffat några svenska gränstänjare, som konstnären och musikern Paulina Olsson Wallenberg. Hon har skapat en fiktiv befolkning som hon kallar “New Population”. Och så har vi talat med formgivarna Brita Lindvall och Alexandra Falagara som tillsammans driver Bastion Lab. Det är de som ligger bakom den nya designen av den feministiska kulturtidskriften Bang, bland annat. Veckans gäst är Fanny Ambjörnsson, forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.