Hur ser den sociala rörligheten ut i Sverige?

Sedan 1980-talet har inkomstojämlikheten ökat kraftigt i de flesta industriländer, inklusive i Sverige. Ojämlikhet som är varaktig mellan generationer upplevs som särskilt problematisk eftersom lika möjligheter för många är ett bättre mått på rättvisa än observerade inkomster. Hur förhåller sig social rörlighet till olika idéer om rättvisa? Och är hög social rörlighet alltid bra för ett samhälle? Medverkande Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU Mikael Lindahl professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet Mårten Palme professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet  Anna Balkfors, f.d. ledamot i Jämlikhetskommissionen Karin Hederos, doktor i nationalekonomi och forskare vid SOFI, Stockholms universitet Marika Lindgren Åsbrink, chefsutredare hos Socialdemokraterna Mattias Svensson, ledarskribent Svenska Dagbladet Seminariet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.