Vad är ditt sociala kreditvärde i morgon?

Dystopierna om ett samhälle där varje steg utanför normen gör att man tappar poäng är på väg att bli verklighet i Kina. Men kanske är vi på väg att på egen väg bygga upp något liknande, varnar Katarina Bjärvall. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En lördagskväll nyligen la jag upp ett Facebookinlägg om ett radioprogram jag hade hört. Vi satt i bilen på väg till en middag, jag och min man och en vän, och samtalade om programmet och jag ville tipsa. Så snart jag hade lagt upp inlägget ångrade jag mig. Hur skulle jag framstå om jag satt och lyssnade på P1 klockan åtta en lördag? Hur tråkig får man bli? Om jag hade bott i Kina hade det inlägget kunnat sänka mitt sociala kreditvärde. Tönt, hade algoritmerna kunnat konstatera. Eller kanske tvärtom? Kanske hade det värderats som ett intellektuellt plus att lyssna på P1 en lördagskväll? Det är ännu outgrundligt hur algoritmerna är inställda i det system för social kreditvärdighet som just nu testas i Kina. Den som köper cigarretter dalar i värde men den som deltar i ett sluta röka-program kan stiga Den som har sett "Nosedive", ett av de mest uppmärksammade avsnitten i den teknologidystopiska Netflixserien "Black Mirror", vet vad jag talar om. Där har det sociala samspelet blivit en ren marknad. Alla du träffar, från butikspersonal till din egen familj, poängsätter dig genom att rikta mobilen mot dig och blippa. Den samlade poängen blir ett värde som blir avgörande när du vill ha en bostad, ett jobb eller en kärleksrelation. Som alltid när det gäller tech-dystopier är detta bara snäppet värre än verkligheten. Den kinesiska regeringen planerar att sjösätta sitt så kallade sociala kreditsystem år 2020. Tanken är att allt en medborgare gör på nätet och en stor del av det som hen gör utanför nätet ska poängsättas. Att delta blir obligatoriskt, på så vis att alla kineser får sitt sociala kreditvärde, ungefär som alla svenskar har ett personnummer. Men där slutar likheterna. Medan personnumret är konstant och baseras på ett fåtal formella komponenter så är det sociala kreditvärdet ständigt fluktuerande och grundat på ett oräkneligt antal variabler. Var du befinner dig, vilka räkningar du betalar eller inte betalar, vad du köper för kläder och mat, vilka böcker du läser och vilka teveserier eller filmer du ser, vad du förmedlar till din omvärld via sociala medier, vilka vänner du har där och vad de i sin tur förmedlar allt värderas och vägs samman till ett värde. Det värdet avgör, precis som i teveserien, dina chanser när du vill ha ett banklån, när du vill ut och resa eller när du letar ny skola för dina barn. Systemet är utformat för att vara karaktärsdanande och knuffa kineserna i riktning mot ett bättre liv. Den som köper cigarretter dalar i värde men den som deltar i ett sluta röka-program kan stiga, berättar Kina-kännaren Johan Lagerkvist. Att döma av de pilotprojekt som redan är igång, och som beskrivs av författaren Rachel Botsman i boken "Who can you trust?", så kommer en person med högt socialt kreditvärde att belönas med till exempel större rörelsefrihet, medan en person med lågt värde kommer att straffas. År 2017 rapporterades att över 6,1 miljoner kineser vid något tillfälle de senaste fyra åren hade förvägrats att köpa en flygresa på grund av lågt socialt kreditvärde, genererat inom de pågående pilotprojekten. Rachel Botsman skriver att systemet kommer att utformas som en spelifierad version av det kinesiska kommunistpartiets etablerade övervakningsmetoder, det så kallade dang'an. Inom det systemet är möjligheterna stora för medborgare att sänka varandra genom att rapportera beteenden som rimmar illa med partiidealen. Det kan tyckas som om det sociala kreditvärdet skulle vara mer objektivt, men de miljarder informationspartiklar som utgör råvaran hanteras subjektivt. Grunden är mänskliga bedömningar eller till och med fördomar. En intervju med en chef inom ett av de kinesiska...