Samisk natursyn och torrlagda stränder

Jojk och berättelser är viktiga i samisk natursyn. Fältreporter Thomas Öberg besöker Ruokto vid Stora Lulevatten väster om Gällivare. Ruokto är samiska och betyder kort och gott "hemstället". Och det är hemställe för Per-Eric Kuljok. På andra sidan sjön vid Ålloluokta har Katarina Rimpi vuxit upp. Båda är estradörer och allkonstnärer, med rejäla rötter i den samiska myllan. Hur låter naturen på samiska? Finns det en samisk natursyn? Och vart är renskötseln, samhället och vår jord på väg egentligen? Sommaren 2013 har varit extremt torr, och i många sjöar har vattenståndet sjunkit till rekordlåga nivåer. Vid sjön Stråken i Småland har stränderna blivit torrlagda, mellan vassruggarna och vattnet breder metervis av gyttja ut sig. Limnologerna Karin Rengefors och Lynn Ranåker från Lunds Universitet berättar att vattenståndssänkningar kan leda till både yngeldöd och algblomning. Rolf Algotsson som bor vid Stråken tycker det är orimligt att sjön regleras enligt en 83 år gammal vattendom. Kraftverken borde ta större ansvar för nivåerna, menar han. Men Robert Åström, som äger Granefors kraftstation vid Stråkens utlopp, säger att det är lättare sagt än gjort. Högre nivåer i sjön kan ge allvarliga problem nedströms, säger han. Reporter vid Stråken är Erik Kohlström.