50 år av östersjöforskning

Askölaboratoriet firar 50 år. När Stockholms universitet köpte in delar av ön Askö för femtio år sedan var det ett vanligt skärgårdshemman, med Trosa på insidan och Landsortsdjupet utanför. Idag är det ett modernt marint laboratorium. På 1970-talet var Askölabbet basen för Östersjöprojektet där forskarna helt enkelt försökte förstå hur vårt innanhav fungerar, med låg salthalt och bara en liten tunn förbindelse med de stora haven. På 80-talet handlade forskningen mycket om hur de olika arterna påverkades av miljöförstöringen - av gifter och övergödning. Johan Wenngren, Nils Kautsky och Jenny Berntson Djurvall drar upp fisknäten och får ett facit om hur Östersjöns fiskfauna ser ut nuförtiden. Smaltång är något som fortsätter att förvåna. Lena Näslund hade med sig marinbiologen Ellen Schagerström vid några vattenfyllda, gröna kar, med mycket smaltång i. Hör hur det lät: Idag är frågan: hur kan vi återställa Östersjön, förutom att minska utsläppen av bl.a. näringsämnen? Utplantering av rovfisken gös är ett försök att manipulera havet, syresättning av döda bottnar ett annat. Gäster i programmet från Askö: Lena Kautsky, Ellen Schagerström, Linda Kumblad, Nils Kautsky och Johan Wenngren. Lena Näslund och Jenny Berntson Djurvall sänder direkt från ön. Ljunghedsbränning på Mästocka hed. Under 1600- och 1700-talen bredde öppna ljunghedar ut sig i Halland, allt eftersom skogen höggs ner för att bli ved och virke. För att betet skulle bli bra brände man bort ljungen med jämna mellanrum. På samma sätt sköttes hedar längs Europas atlantkust, ända ner till Portugal. På Mästocka ljunghed är det idag länsstyrelsen som bränner för att bevara kulturlandskapet. Och bränningen gynnar både växter och djur. Här blommar hårginst och mosippa, kattfot och slåttergubbe. Orre finns i reservatet året runt. Trädlärka, ängspiplärka och sånglärka trivs på heden och här flyger fjärilar som ginstbackmätare. Lasse Willén var med när en del av heden sattes i brand. Veckans kråkvinkel är signerad Tina-Marie Qwiberg.