Studietekniker

Vad är bästa sättet att plugga? Är det bra att stryka under när man läser en text? Varför är det så bra att ställa frågor till sig själv? I detta avsnitt tar vi oss för vad forskningen säger om studieteknik. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Barton, C. (2018). Hjärnan i matematikundervisningen: erfarenhet, vetenskap, klassrumspraktik. Stockholm: Natur och Kultur. Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques: Promising directions from cognitive and educational psychology. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4-58. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur. Roediger III, H. L., & Karpicke, J. D. (2006). Test-enhanced learning: Taking memory tests improves long-term retention. Psychological science, 17(3), 249-255. Willingham, D. T. (2009). Why don't students like school?. San Francisco: Jossey-Bass.