Det dokumentära kontraktet

Fler och fler dokumentärfilmare tar till nya grepp för att fånga publiken. Genom att använda animationer, dokumentära röster eller iscensättningar, förnyar de genren. Kino får besök av två dokumentärmakare som prövat nya formgrepp: Emma Thorsander i abortfilmen Embryo och Carl Javér i filmen om världens första hippiekollektiv - Freak Out.

I bioaktuella ”Jag och mina två mammor” blandar regissören Jung Henin tecknade partier med filmat material när han beskriver sina erfarenheter som adoptivbarn från Sydkorea. Clio Barnards ”The Arbor”, Ari Folmans ”Waltz with Bashir” och Joshua Oppenheimers ”The Act of Killing” är andra exempel på dokumentärer som närmat sig sina ämnen på ett nytt sätt. Men är det farligt att röra sig bort från den traditionella dokumentären? Finns det en risk att trovärdigheten minskar när det vi ser inte är på ”riktigt”?  Gränsen mellan verklighet och fantasi är som sagt inte alltid så skarp. Kinos reporter Johanna Langhorst har träffade regissörerna bakom "To the Wolf" som handlar om två utfattiga herdefamiljer i Grekland. En film som de kallar en fiktionaliserad dokumentär, där scener som ser ut att vara gjorda i en enda tagning, i själva verket är filmade med flera års mellanrum. I programmet hör vi också regissören Rithy Panh berätta om hur han återskapade Kambodjas blodiga historia med hjälp av lerfigurer i filmen ”The Missing Picture”. Lisa Bergström mötte Rithy Panh i Cannes.  Dessutom en klassiker om Werner Herzogs film "Grizzly Man" från 2005 om Timothy Treadwell som vände civilisationen ryggen för att leva tillsammans med grizzlybjörnar i Alaska. Även det en form av dokumentär byggd på Treadwells efterlämnade filmsekvenser.  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj