Svenska Kristian: Hongkongborna bär mask i sina egna bilar
Ekot fördjupning - Ein Podcast von Sveriges Radio

Trots att Hongkong är en av världens mest tätbefolkade platser har man lyckats stoppa spridningen av coronaviruset. Fysisk distansering finns redan i Hongkongbornas dna, säger svenska Kristian Odebjer som bott i staden i 20 år. I Coronadagböckerna följer vi människor världen över och hör deras berättelser om hur viruset förändrat vardagen och livet. Hongkong har hittills varit ett av de områden som klarat sig bäst i den pågående pandemin vad gäller antalet smittade och döda. Samtidigt bubblar ett politiskt missnöje under ytan, samma missnöje som förra året ledde till fredliga miljonmarscher och våldsamma kravaller. Kristian Odebjer, Svenska handelskammarens ordförande i Hongkong, har bott i över 20 år i staden och har under coronavirusutbrottet följt hur Hongkongborna hanterat smittorisken, med vad han menar är stor självdisciplin: Jag sitter i min bil här och funderar lite över hur det kan komma sig hur Hongkong har varit så framgångsrikt i sin kamp emot viruset, och då ser jag mig omkring och hajar till för att alla de ensamma bilförare som omger mig de har en sak gemensamt: Trots att de sitter där ensamma i sina bilar, så har de mask. Det är antagligen foder för en psykologisk studie detta, men samtidigt kanske en förklaring. Med en sådan disciplin, för att inte säga överdisciplin kring maskbärande har Hongkong kunnat komma till en punkt där vi i princip är på väg att utrota viruset lokalt. Hongkong, med 7 miljoner invånare, är en av världens mest tätbefolkade platser. Trots det, och trots den relativa närheten till den kinesiska staden Wuhan där viruspandemin först bröt ut, så har Hongkong lyckats stoppa smittspridningen. Drygt tusen bekräftat smittade och endast fyra dödsfall, hittills. Kristian Odebjer, Svenska handelskammarens ordförande som bott över 20 år i staden, tror att Hongkongs erfarenheter av tidigare epidemier, så som sars, är en förklaring, vilket han reflekterade över under en promenad genom en av stadens matmarknader som under virusutbrottet fortsatt hålla öppet. Det är en utmaning för oss som bor här i en av världens mest tätbefolkade platser att hålla avstånd under en sådan här period. På en marknad där det säljs frukt, grönsaker, fisk- och skaldjur, färskt kött, så är det normalt en väldig kommers. Men när jag går igenom marknaden så slås jag utav hur hänsynsfulla människor ändå är. Man dröjer lite i steget när man närmar sig någon annan människa, så ser man till att lämna utrymme, så att ingen behöver stöta in i någon annan, säger han. Allt det här tror jag är ett tecken på att Hongkongborna är erfarna när det gäller att hantera smittor. Sars är visserligen sjutton år tillbaka i tiden, men hålls i väldigt färskt i minne, fysisk distansering finns redan i Hongkongbors dna. Sars ja. Ett coronavirus nära besläktat med det nya coronaviruset, vars officiella namn är just sars-cov-2. Hongkong var den stad i världen som drabbades hårdast av sars 2003. Nära 300 Hongkongbor dog. Trots att Hongkong hittills alltså lyckats betydligt bättre än vad man gjorde då att stävja smittan, så är missnöjet med lokalregeringen ändå omfattande, berättar Kristian Odebjer. Det handlar till exempel om att man anser att det inte funnits ansiktsmasker att komma åt och man har även tyckt att regeringen agerat för sent att införa restriktioner för personer från Fastlandskina att komma till Hongkong. Och när regeringen inte ens kan få befolkningens erkännande efter den här framgångsrika kampen mot viruset, ja, då undrar man givetvis hur det kommer gå här när viruset väl är besegrat. Det finns väldigt mycket som talar för att protesterna kommer ta fart då igen, väldigt snabbt. Coronaviruset har på inget sätt löst konflikten som skakade Hongkong förra året, då miljoner gav sig ut på gatorna för att protestera mot ett lagförslag om att kunna utlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Proteströrelsen ledde också till omfattande kravaller, ockupationer och krav på mer demokrati. Tusentals rundor tårgas avfyrades...