Har miljön vunnit på att Sverige gick med i EU?

Nu vid årsskiftet är det 25 år sedan Sverige gick med i EU, efter en folkomröstning där svenskarna med knapp marginal hade röstat ja. Frågan splittrade dock landet. and de kommuner som röstat ja till EU låg storstäderna Malmö och Stockholm i topp, medan nej-sidan dominerade stort i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Dalarna. Även inom de politiska partierna gick åsikterna isär och flera partier hade, inför valet, både en ja- och en nej-kampanj. Miljöfrågan var en av de mest splittrande, där både ja- och nej-sidan använde ungefär samma argument, men drog olika slutsatser. Ett nej till EU i folkomröstningen skulle befria Sverige från EU-underkastelsens mentala gastkramning. Då skulle man kunna öppna för det all-Europeiska samarbete som vår miljöförstörda kontinent så väl behöver, sa miljöpartisten Per Gahrton, som kampanjade för nej-sidan. Man kan ju se väldigt lätt att miljöfrågorna i dag inte känner till de här nationsgränserna som vi människor har satt upp. Föroreningar och miljöproblem glider över gränserna, och då menar jag att det är nödvändigt med ett starkt samarbete, sa den då blivande centerledaren Lennart Daléus, på ja-sidan. I denna Eko Special försöker vi besvara frågan om det var bra eller dåligt för miljön att vi gick med i unionen. Vi pratar med de som var med då och hör hur de tänker om miljöfrågorna i dagens EU. Hör också journalisten Magnus Nilsson, som har skrivit rapporten "EU, Sverige och klimatet", åt tankesmedjan Arena idé, som finansieras av fackföreningsrörelsen. Han är en av dem som kan den här frågan allra bäst. Ci Holmgren [email protected]