Chile ska folkomrösta om ny grundlag

En rest från Pinochet det starkaste kravet från de chilenska demonstranterna var att landet ska få en ny grundlag. I slutet av april ska Chile folkomrösta om saken, och vem som i så fall ska skriva den. Säkerhetskontrollen in till senaten piper hejdlöst högt, och jag och Giorgio Jackson letar förgäves efter en tyst plats i kongressens entrésal. Giorgio hinner inte ta emot mig på sitt kontor han har bråttom till ett möte med kollegorna i vänsteralliansen Frente Amplio, som varit drivande i att kräva en ny grundlag. När man jämför Chiles grundlag med andra länders ser man tydligt hur rätten till privat egendom prioriteras över sociala och mänskliga rättigheter. Staten får bara gripa in när de privata aktörerna inte kan eller vill fylla samhällets behov, säger Giorgio Jackson. Chilenarna vill ha höjda pensioner, billigare sjukvård och gratis utbildning, det var grunden till protesterna. Och människor har insett att vår grundlag är ett hinder för att genomföra såna reformer, säger kongressledamoten Giorgio Jackson, som samtidigt är lite orolig för att människor har för stora förväntningar. En ny grundlag är trots allt bara en ny spelplan, spelarna är desamma, säger han. När över en miljon chilenare demonstrerade i Santiago i oktober var Ny grundlag det krav jag såg allra oftast på plakat i folkmassan. Chiles författning är en rest från Pinochets militärdiktatur och även om den redigerats flera gånger sen dess tycker många chilenare att den måste göras om från grunden. Men inte alla. Kongressledamoten Javier Macaya tänker rösta nej till en ny grundlag i folkomröstningen den 26 april. Jag vill behålla grundlagen vi har. Dels eftersom den försvarar individens rättigheter framför statens, och dels eftersom jag inte tror att flera års grundlagsdebatt kommer gynna Chile vare sig ekonomiskt eller socialt, säger Javier Macaya, kongressledamot för högerpartiet UDI. Partiet är en del av Sebastián Piñeras regeringskoalition. Visst, den nuvarande grundlagen kanske saknar legitimitet eftersom den kom till under Pinochet, men en ny grundlag kommer inte vara bättre, eftersom den tvingats fram av våldsamma demonstrationer och plundringar, säger Javier. Jag invänder att långtifrån alla demonstrationer varit våldsamma, och att kravet på en ny grundlag inte kommer från den minoritet som plundrat affärer. Oavsett så är det våldet som skrämde president Sebastián Piñera till att utlysa folkomröstningen, för att försöka få ett slut på protesterna, säger Javier Macaya. Hur övertygade du honom? frågar jag Gastón Gomez, på väg upp i hissen till hans advokatbyrå. Gaston vill inte svara på vad han sa under sitt privata möte med Sebastián Pinera, ett möte som enligt ryktena fick presidenten ändra sig och utlysa en folkomröstning om en ny grundlag. Gastón Gomez är författningsspecialist och sitter i den kommission som skrivit reglerna för den nya grundlagsprocessen. Förutom att rösta för eller mot en ny grundlag ska chilenarna också rösta om vem de i så fall vill ska skriva den antingen en församling som till hälften består av kongresspolitiker och till hälften av direktvalda, eller en församling som bara består av direktvalda representanter. Gastón tror på alternativ två. Häromdagen hörde jag två kvinnor på gatan. De diskuterade vilket av de två alternativen de ska rösta på, och den ena sa: jag tänker rösta på det utan politiker! Människor har inget förtroende för de traditionella politikerna, och den nya grundlagen behöver legitimitet, så jag tror det blir bäst om vi väljer en helt ny och förhoppningsvis representativ församling, med 155 chilenare från olika delar av samhället, säger Gastón Gomez. Samtidigt finns det många länder med grundlagar som skrivits under icke-demokratiska förhållanden. Kolla bara på USA. USA skrev sin grundlag under slaveriet, av bara rika kristna män. Och det är ingen som ifrågasätter den, tvärtom. I slutändan är det människorna som skapar jämlikhet, inte ett papper, säger advokaten Gastón Gomez. Lotten...